Fy, så ledsen jag känner mig. Var på BVC besök för en vecka sedan och Lillebror som växt helt okej tidigare har stannat, en ynka cm på 2 månader. Hela min hjärna skriker "DU ÄR VÄRDELÖS! DU BORDE ALDRIG SKAFFAT BARN!" Det är så jag känner. Kan man inte få barn så kanske man inte ska det? Ändå har jag trotsat naturen och blivit behandlad så jag ska kunna bli gravid. Mina barn riskerar att bli kortväxta. En oro som hela tiden finns hos mig och nu står vi här. Läkaren från BVC ringde idag och ville att vi skulle komma och lämna prover. Ämnesomsättningsprov, gluten, andra allergier och tillväxthormon. Det är ju den här hjälpen jag velat ha ända från början även med storebror. Att killarna ska få hjälp om de skulle bli väldigt korta. Men det känns hemskt att utsätta dem, våran lillebror, med massa blodprover. Att det ska vara fel på honom pga mig, min genetik. Min goa glada trollunge. Jag är rädd för vad de ska hitta, om de hittar något? Jag vet att jag gärna målar fan på väggen, det är sån jag är. Min hjärna spinner igång. Ändå är det det här som jag tagit upp ända sedan storebror föddes, för att de ska ha koll. Men nu när BVC sköteskan och läkaren tog upp det utan tjat så blir jag istället orolig. Vad tror dem? Vad ser dem? Jag trodde att de skulle boka in en extra kontroll först innan de gick vidare men de gick vidare direkt. Vilket är jättebra men det skrämmer mig.
Lillebror är i alla fall pigg och glad. En liten röjare som är på allt han kommer åt. Än så kryper han inte men är på god väg, sitter och står stadigt när man håller i honom. Går i gåstolen och jagar storebror i den. Äter mat gör han dåligt, vi har ammat de flesta målen fram till nu då vi går stenhårt in för maten nu.
Morgon - ammar
Frukost - Gröt+amma
Lunch - ½ (puréburk)
mellanmål -Lite frukt + Ammar
Middag- ½ (puréburk)
Kvällsmål: Gröt/Välling+ammning
Fri amning under kvällen natten.