Min kamp att för att bli mamma och kampen mot sorgen av min förlorade dotter!
Har precis läst ut Klara Zimmergrens bok. En bok om längtan efter ett barn. Känner igen mig i mycket av det hon skriver ändå har jag inte varit riktigt där, bara nästan. Ibland undrar jag om viljan finns så starkt för att det är naturligt att skaffa barn, eller samhörigheten med andra eller om det är för att det inte går? Då jag så ofta tänker "vi behöver inte få ett syskon för vi är ju så lyckligt lottade som har våran son" Vi kan lägga all energi på honom, ge honom allt vi kan utan att behöva dela lika med någon annan. Men varje gång jag ser en gravidmage eller en nykläckt liten spädis så knyter det till av längtan, jag vill! Frågan är om det går? Jag är livrädd!
Och någon operationstid har inte dykt upp.
Har precis läst ut Klara Zimmergrens bok. En bok om längtan efter ett barn. Känner igen mig i mycket av det hon skriver ändå har jag inte varit riktigt där, bara nästan. Ibland undrar jag om viljan finns så starkt för att det är naturligt att skaffa barn, eller samhörigheten med andra eller om det är för att det inte går? Då jag så ofta tänker "vi behöver inte få ett syskon för vi är ju så lyckligt lottade som har våran son" Vi kan lägga all energi på honom, ge honom allt vi kan utan att behöva dela lika med någon annan. Men varje gång jag ser en gravidmage eller en nykläckt liten spädis så knyter det till av längtan, jag vill! Frågan är om det går? Jag är livrädd!
Och någon operationstid har inte dykt upp.
